Jag och Anna står utanför Tyska Kyrkan i decemberkylan och iakttar när publiken strömmar till för att gå på Göteborg Baroque. Stockholm Early Music Festivals skyltar står utanför kyrkan. För några timmar sen strömmade publiken till vår konsert med Vox Ancorae och nu är vi lika delar euforiska och jättetrötta.
-Tänk, säger Anna, tänk vad som hände med vår lilla studentensemble från Musikhögskolan. Nu står vi här.
I elva år har Vox Ancorae funnits. Mika, Daniel och Anna startade kvartetten 2010 som unga studenter med hemmasydda medeltidskläder och hann avverka Norrlandsturnéer, medeltidsveckor och ett antal altar innan jag kom med 2014. Sen kämpade vi på i tre år, boendes i fyra olika städer och med fulla agendor på varsitt håll. Det gick sådär minst sagt och tillslut rann alltihop ut i sanden. Total paus i tre år.
Men nu. I ett års tid har vi satsat hårt och ses på rephelger i princip varannan månad. Uttalat högtflygande mål och jobbat fokuserat mot dem. Nu har vi kommit en bit på vägen. Bokade till Stockholm Early Music Festival Christmas Edition och en konsert där vi levererade med den äran och fick massor av lovord efteråt. I många år har jag gått och tittat på Stockholm Early Music Festivals affischer på kulturtavlorna i Stockholm och tänkt att där skulle Vox Ancorae vara med, det är ett mål att sträva mot. Och nu, nu är den lilla studentkvartetten från Piteå plötsligt där.
Vi fryser men är lyckliga i vinterkvällen. Ett mål nått. Nu jobbar vi vidare.
Frilansförälder 