Musikerlivet

I Kalmar blommar vintergäck och krokus. Mika bjuder på trattkantarellsoppa innan vi åker mot kyrkan vi ska repa i. Vox Ancorae ska ha konsert på söndagkvällen och vi har två dagars intensiva repetitioner framför oss.

Vi övar och övar och övar. Utökar utantillrepertoaren, fixar finlir, lägger in enkel scenografi och tragglar på de nya styckena som ännu inte satt sig. Försöker på ett så konstruktivt sätt som möjligt hantera när det blir fel och peppa varandra på ett lika konstruktivt sätt.

Det är slitigt, vi blir trötta, men jag känner glädje hela tiden. Tänk att få musicera på så här hög nivå med människor som också är mina vänner och som jag har så fruktansvärt roligt med. När vi repat färdigt första dagen lägger vi bort renässans- och medeltidsmusiken och avslutar med att ta i från tårna på kända Disneyklassiker.

Efter ännu mer intensiva rep är det dags för konsert. Den går bra, inte helt felfritt men inget större att klaga på. Vi är nöjda. Efter en stund ser jag vad en kvinna skrivit på vår facebooksida. ”En MUSIKUPPLEVELSE långt utöver det vanliga!!! Så bra, så härligt!”

En liten tripp på sisådär fyrtiofem mil till Dalsland för att hämta barnen som varit hos mormor och sen fyrtiosju mil till hem till Djurö. Typ tvåhundra mil på fyra dagar. Hyfsat mör i skallen är det dags att möta upp Sunniva och ägna två dagar åt att spela in med Amabelli. Från renässans till egenskriven folkmusik. Vi har inte setts på flera år men det finns inget att oroa sig över, det var som att vi sågs igår. Vid första takten sitter samspelet. Vi har bara blivit avsevärt bättre musiker på varsitt håll.

Att spela in videos kräver visserligen kompetens men mest tålamod. Vi baxar undan halva vardagsrummet för att allt ska funka i bild. Prövar och förkastar femtioelva kameravinklar innan vi slutligen är nöjda. Bygger torn av uppslagsverk för att få upp min nyinköpta mick i ett bra läge. Tröstäter fazermint och mariekex för att hålla humöret uppe och dricker hinkvis med te. Men långsamt långsamt får vi in allt material vi vill. Och samspelet sitter hela tiden. Det här kan bli riktigt riktigt bra.

Jobba jobba jobba jobba, och så tvåhundra mil i bil på det. Nu när allt är klart går det väldigt långsamt här hemma. Jag är så trött. Men lycklig över musikerlivet jag får leva.