Den senaste tiden har Emil haft många pass på sitt deltidsjobb, arbetat med ett bidrag till en kompositionstävling som har deadline imorgon och förberett ansökningsprovet till en vidareutbildning. På onsdag åker han iväg och är borta tre dagar för att söka. Allting på en gång. Tiden är knapp även om vi inte hade haft Agnes.
Jag får av förklarliga skäl inte speciellt mycket gjort alls just nu. Det hade varit helt ok om jag hade haft en rejäl föräldrapeng som bara ramlade in den tjugofemte, men så ser inte egenföretagarens verklighet ut. Just nu är jag rätt avundsjuk på de som har anställning och inte behöver dra in pengar samtidigt som de är föräldralediga.
Efter att alldeles för länge ha kravlat runt i självömkansträsket lyckades jag vid frukostbordet imorse sparka upp mig själv till en mer konstruktiv nivå. Nu har vi gjort ett gemensamt detaljerat tids- och prioriteringsschema fram till onsdag. Stäminspelningar, styrelseutbildning, två elever och en begravning ska fixas, sen blir det fakturering på en dryg månads samlade jobb för att känna att det kommer in pengar. Sen ska jag bara hänga med Agnes fram till Emil kommer hem igen.
Även om arbetet går fruktansvärt långsamt så känns allt mycket bättre. Länge leve strukturering!
Frilansförälder 