Oscars – en kurs i modighet

image

Att vikariera i Oscars församling på Östermalm, som jag gjort frekvent de senaste tre åren, utvecklar verkligen mitt mod och visar min kapacitet. Deras ordinarie musiker måste vara något  i hästväg eftersom det alltid stenhårt räknas med att jag klarar allt, dessutom oftast med kort varsel. Flertalet gånger har jag varit fruktansvärt nervös och orolig innan jag ska dit och jobba för att det är så svåra grejer som efterfrågas, men jag har alltid rott i land uppdraget och bokningarna fortsätter komma.

Idag var det dags igen. Förfrågan  om att hoppa in och leda Oscars ungdomskör för en kväll. Svår repertoar som jag inte sjungit själv och än mindre dirigerat förut. Fick noterna ett dygn före repet.

Satt igår kväll och försökte arbeta  bort alla jobbiga tankar om att jag tagit mig vatten över huvudet, att jag inte har kapacitet för att dirigera sån här svår repertoar. Öva öva öva. Ringa in och hantera alla svårigheter. Uppe sent, sova några timmar och upp klockan sex igen och fortsätta. Någonstans vid halv åtta började jag känna att det var rätt kul och att jag faktiskt hade rätt bra koll.

Iväg på Musikcentrum Östs långa styrelsemöte (med Agnes som klossbyggande pappersknycklande suppleant) , hem och äta och så iväg igen mot Oscars. Svälja nervositeten, sätta igång repet, trycka på autopiloten.

Och det gick jättebra! Jag fick till och med beröm i pausen för att jag var så noggrann och förklarade så bra. Det gav definitivt mersmak att få jobba med kör på den här höga nivån.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s