Tisdag morgon. Emil har gått till jobbet och Agnes sover alltjämt. Jag skrotar runt i nattlinne, morgonrock och raggsockar och inväntar det förkylda barnets uppvaknande. Är hon tillräckligt frisk för att följa med på Musikcentrums styrelsemöte eller ska jag vabba? Troligen blir det det sistnämnda, borde ju kunna vara med en del på mötet via telefon eller Skype.
Det är lugnare nu. Ända sen terminen började i slutet av augusti har det varit full rulle. Väldigt mycket jobb i Oscars med mestadels utmanande spel- och dirigentuppdrag, ett gäng nya elever, liten turné med Vox Ancorae, extremt mycket jobb med Vivere och så en tripp till Färöarna. Roligt och bra pengainflöde, men nästan ingen tid för det långsiktiga arbetet. Almanackan är inte alls lika full nu i november och just nu är det rätt skönt. Skönt att hinna visionera och jobba långsiktigt utan något akut som flåsar mig i nacken.
Vad har du för spännande projekt på gång? undrade min åländska styrelsekollega när vi sågs på Färöarna. Först blev jag alldeles tom i huvudet, inte har jag några spännande projekt som är spikade och klara? Sen fick jag påminna mig om att detta är entreprenörskapet. Man kastar ut hundra frön och så kanske det blir plantor av tio. Något frö kanske blir ett stort träd och något kanske tar flera år och flera omsådder innan det börjar växa.
Så vad har jag då för spännande projekt framför mig? Vilka frön ska jag kasta ut? Manus och koreografi till Viveres föreställning i december, PR-material till Vox Ancoraes vårturné, ett första rep inför ett tilltänkt sommarmusikprogram, produktblad för körsång som event… Ett frö som jag sått i många olika jordar utan att det tagit fart men som heller aldrig dör är mitt barnkörsprojekt och nu är ett nytt möte inbokat. Ska få tummen ur och maila Stockholms folkhögskolor för att få in en fot som springvick och sen var det ju det där med nya visitkort, uppdatera hemsidan och börja fylla Frilansförälderns Instagram…
Nu vaknade barnet. Det blir vabbande istället för styrelsemöte. Mysigt.
Frilansförälder 