Avistaspel och småbarnshjärnor

image

Frilanslivet är en ständig berg- och dalbana. I mitt förra inlägg för en vecka sen skrev jag att det var väldigt lugnt just nu och tid för långsiktigt arbete. Strax efter att jag postat det ramlade det in tre jobb! Bra för ekonomin men det långsiktiga arbetet blev skjutet på framtiden ännu en gång. Håll ut kära framtida kunder, snart kommer en uppdaterad hemsida, nya visitkort och nya inspelningar!

Ett av uppdragen jag fick var som reppianist på en körövning imorgon. Kören ska framföra Duruflés requiem på lördag och dirigenten ville köra igenom alltihop utan att samtidigt behöva sitta vid pianot. Bra för cv:t med ett sånt jobb tänkte jag och tackade glatt ja. Bra betalt var det också. Och jag läser ju så bra avista.

Igår och idag har jag inte varit lika glad då jag insett att det är viss skillnad på musikhögskolestudentens och frilansförälderns hjärna. Musikhögskolestudenten behövde bara bry sin hjärna med aktuell repertoar och kunde därför ta sig an stora mängder material på kort tid.  Frilansförälderns hjärna är redan rätt full av vinterstövlar som ska köpas, fakturor som ska skickas, tvätt som ska tvättas, repertoar som ska övas och blogginlägg som ska skrivas. Att utöver det då trycka in 40 minuters musik med rätt komplicerad notbild  på några dagar har således inte gått något vidare. Det tog inte så lång tid innan det blev tvärstopp, fokuset försvann och hjärnan kändes helt överhettad.

Men the show must go on, även om pianisten mest känt för att kasta in handduken. Jag har övat små små partier i taget, skrivit ackordsanalyser i mängder  och mutat mig själv med choklad. Bitit i det sura äpplet och ställt in ett rep jag sett jättemycket fram emot för att istället vara hemma och öva Duruflé. Tagit mycket pauser. Försökt hålla fokus och peppa mig själv istället för att bli stressad.

En dag kvar. Sen ska jag gå på det där repet, riva av hela Requiemet i ett svep och sen åka hem och vila den överhettade hjärnan. Bä bä vita lamm trettio gånger i följd (varje gång följt av ett glatt ”meja!”) tror jag blir en utmärkt nivå.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s