Jag övade som en liten blå inför mitt uppdrag som reppianist förra veckan och pressade mig riktigt hårt i tre dagar. Morgonen efter genomförandet kände jag mig sliten och ju längre dagen gick desto sämre mådde jag. På kvällen var jag riktigt under isen och bestämde mig för att bara lyssna på kroppen. Efter en sån här ansträngning behövs det paus en dag. Kreativitet kräver mycket vila heter det ju.
Fredagen ägnades således åt att ligga i soffan och läsa medan Emil och Agnes var ute och gjorde ärenden. Det var en märklig känsla, jag har blivit så drillad att jobba så fort möjligheten dyker upp. Nu är hon ju inte hemma, ska jag inte trycka in så mycket jobb jag hinner nu? Nej jag ska ligga här under filten och dricka te och läsa min tegelstensroman. Hela dagen.
Blir så tacksam för friheten i det här jobbet. Stundtals händer allting samtidigt och skulle vara klart helst igår, men det finns också utrymme för att trycka på off-knappen efter sådana perioder.
Efter en fredag med nästan i boken och en mycket lugn helg är jag nu fit for fight och riktigt pepp på jobb igen. Så pepp att jag nu, efter att Agnes somnat i mitt knä, ska slå upp datorn och fortsätta jobba vidare med hemsidan. On-knappen lyser igen.
Frilansförälder 