Med viss vånda granskade jag kalendern inför den första arbetsveckan. En deadline att hålla sig till och alldeles för få arbetstimmar att spela på då Emil skulle vara mycket borta. Hur i hela friden skulle det gå ihop? Skulle jag kapa några dagar på mitt jullov och börja jobba tidigare? Nej, det kändes inte bra i magen. Jag fick helt enkelt bara vara fruktansvärt effektiv den tiden som fanns.
Nu är första arbetsveckan snart till ända och jag tror aldrig i mitt liv jag fått så mycket gjort på så lite tid. Trots att jag i princip bara varit med Agnes hela dagarna och verkligen inte stressat är jag nästan i hamn redan och deadlinen är inte satt förrän på tisdag. Nu för tiden klämmer jag in lika mycket på två timmar som jag förr gjorde på en arbetsdag. Och då tyckte jag ändå att jag var effektiv förr. Mycket fascinerande. Hur effektiv kan man egentligen bli?
Frilansförälder 