Äntligen, äntligen april. Äntligen slut på mars.
Jag brukar normalt sett tycka mycket om mars, men i år kom vi helt i otakt. Kan inte minnas när jag senast var så trött. Klarade av mina uppdrag men resten av tiden var som att kämpa sig framåt i deg. All den tiden jag tyckte att jag hade till reflektion och långsiktigt arbete bara försvann bort i en dimma av trötthet. Gjorde ambitiösa planeringar som skulle hjälpa men de slog helt fel och efterlämnade bara en känsla av att ingenting alls blivit gjort.
Men hur äter man upp en gigantisk elefant? Man tar en liten bit i taget. Man reflekterar över sina känslor och sina planeringar och korrigerar de sistnämnda lite i taget. Man är snäll mot sig själv och struntar i att jobba då allt bara känns motigt.
Och så kommer april och det känns som att nån drar upp rullgardinen. Allt känns lättare. Igår fick jag nästan klart ett jobb som legat över mig som en våt filt alldeles för länge och det känns så otroligt befriande. Jag har hittat tillbaka till den struktur jag vill ha på dagarna. Spännande saker är på g under april. Hade fina dagar hos en vän i helgen, åker till Dalsland i påsk och Luleå över Valborg. Allt är bra.
Frilansförälder 