Drömduon dansar igen

Äntligen dags! Första ”riktiga” dagen på Sexårskören, idag mjukstart med bara två grupper. Dags att se om våra försök att göra allt enkelt, tydligt och roligt håller eller om vi måste ändra. Kommer barnen kunna åka kana genom minnesluckan eller blir det kaos? Är koreografierna på låtarna tillräckligt enkla och ändå snygga? Och framförallt, hur ska det gå när åttio sexåringar samtidigt ska vifta med långa vita remsor?

Anna-Linda sätter ut kryss med tejp på scenen när jag kommer. Ett kryss för varje liten sexårsrumpa som ska börja i bakre gruppen. Tydligt ska det vara. Jag repar sångtexter och skummar manus under tiden. Allt sitter inte än men det mesta.

Något försenade anländer första gruppen, hälften i röda och hälften i blå tröjor där de röda är drömmar och de blåa är minnen. Hela musikalen utspelar sig i en hjärna. Låter det flummigt? Minst sagt, men kul och årets låtar är superbra.

Vi hälsar välkomna, kör igång och allt flyter på nästan oroväckande bra. Var är kaoset? Behöver vi inte ändra någonting? Jag vet ju att jag och Anna-Linda jobbar bra tillsammans, men nu är det nästan löjligt hur väl synkade vi är i kommunikationen med barnen och varandra. Inte en enda gång behöver vi pausa repet och konferera sinsemellan. Vilken fröjd att jobba tillsammans!

På slutet, när de vita remsorna kommer in i bilden, ballar det ur lite. Här behövs uppstyrning om det ska bli vackert och inte anarki.

Kort paus, snabb genomgång sinsemellan om vad som kan förbättras till nästa grupp. En hoper nya barn i röda och blå tröjor står ute i foajén och väntar på att bli insläppta. På’t igen, hela musikalen en gång till. Om möjligt ännu bättre flyt denna gång. Scenen med de vita remsorna blir för uppstyrd denna gång, vi måste hitta en medelväg.

Repen klara för idag. Anna-Linda och scenografen Janne (hur man kan få in så många svordomar i en mening och ändå låta jättetrevlig är ta mig tusan en bragd!) testar olika sätt för att få ordning på vita rems-scenen. Jag tar av mig myggan, byter om och gör mig redo för hemfärd. Att få jobba med detta ända fram till mitten av mars, vilken lycka!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s